Inom ishockey definieras ett mål som en situation där pucken korsar mållinjen, helt inom målramen, förutsatt att specifika regler följs. För att målet ska godkännas måste pucken ha lagts in på ett tillåtet sätt, antingen genom att skjutas eller styras av en spelare, utan att involvera regelbrott som hög klubba eller sparkar. Målet anses bara giltigt om pucken passerar under ribban och mellan de vertikala stolparna, utan att spelaren får en orättvis fördel. Detta utgör grunden för målgodkännande inom sporten.
För att ett mål ska godkännas i ishockey, måste pucken vara i spel och korsa mållinjen fullständigt, under ribban och mellan stolparna. Pucken får inte föras in med hjälp av otillåtna rörelser eller kroppsdelar, som till exempel att sparka in den med foten eller slå den med en hög klubba. Vidare är det avgörande att pucken inte har stoppats eller manipulerats på ett sätt som bryter mot gällande regler. Domaren måste ha en klar observation av att puckens placering uppfyller dessa krav för att målet ska kunna godkännas. All tvekan kring puckens position kan leda till användning av videogranskning för slutgiltigt beslut.
En annan viktig övervägning för målbedömning i ishockey är kopplad till situationer där pucken kommer i kontakt med målvaktens utrustning. Om pucken reflekteras in i målet efter att ha varit i beröring med utrustning som hjälmen, handsken eller benskydden, måste domaren bedöma om detta skedde på ett regelriktigt sätt. Det är avgörande att målvakten inte medvetet rör utrustningen för att manipulera puckens bana och få en fördel. Skulle pucken till exempel styras in i målet på grund av en otillåten handling eller fel på utrustningen, kan detta leda till att målet underkänns. Reglerna ställer tydliga krav på bedömning av avsikt och rörelsemönster i sådana situationer.
Videogranskning har blivit en allt viktigare del av modern ishockey, särskilt när det uppstår tvivel kring målgodkännande. Tekniken används för att bedöma situationer där det är svårt att avgöra om pucken passerade mållinjen eller om regler bröts i samband med målskottet. Domarna kan gå till en videomonitor för en noggrann granskning av händelsen från flera vinklar, vilket bidrar till mer rättvisa beslut. Videogranskning är också användbart i komplexa situationer som involverar spelare i målområdet, puckens position eller eventuella regelbrott. Även om det kan försena spelet något, säkerställer användningen av videogranskning att de beslut som fattas är mer i linje med ishockeyns officiella regler och rättvisa för alla inblandade parter.
Det finns flera typer regelbrott som kan leda till att ett mål blir ogiltigförklarat i ishockey. En av de vanligaste är användning av hög klubba, där pucken träffar klubban över axelhöjd innan den går in i mål. Detta anses som otillåtet och resulterar i att målet inte godkänns. Ett annat exempel är sparkrörelser där spelaren medvetet använder foten för att föra pucken in i målet. Även om en oavsiktlig beröring med skridskon kan tolereras, tillåter inte reglerna mål som direkt orsakas av avsiktliga sparkar. Även situationer där målet görs som en följd av att man hindrar en motståndare eller målvakten, typiskt kallat ”goalie interference”, kommer ofta att leda till ogiltigförklaring. Dessa regler har införts för att säkerställa rättvisa och likvärdig konkurrens för alla lag.
Spelarens position i målområdet är en avgörande faktor för målgodkännande i ishockey. Om en anfallande spelare befinner sig i målområdet och påverkar målvaktens möjlighet att göra en räddning, kan ett mål bli underkänt. Detta gäller även om kontakten är minimal, så länge det bedöms störa spelets flyt. Reglerna tillåter dock att spelaren rör sig genom målområdet utan att hindra målvakten, men varje aktiv handling för att blockera eller begränsa målvaktens rörelser kommer att leda till att målet avslås. Domarna bedömer noggrant om spelarens position är i enlighet med regelverket, ofta med hjälp av videogranskning för att säkerställa ett rättvist beslut i krävande situationer.
Skillnader i regelverk mellan olika hockeyligor kan påverka vad som kvalificerar för målgodkännande. Till exempel följer NHL ofta en något mer liberal regeluppsättning jämfört med internationella turneringar organiserade av IIHF. Medan NHL tillåter en viss grad av fysisk kontakt i målområdet, kan liknande situationer leda till att mål underkänns i IIHF-mästerskap, där regler för målvaktsinterferens efterlevs striktare. Användningen av videogranskning varierar också: I vissa ligor begränsas användningen till specifika situationer, medan andra ger domarna större frihet att göra granskningar. Dessa skillnader påverkar hur målen bedöms och skapar unika utmaningar för spelare och tränare som måste anpassa sig till de aktuella reglerna i varje kontext.