Utvisningar i ishockey är en form av straff som ges till en spelare som har brutit mot reglerna under matchen. Genom en utvisning tas spelaren bort från planen, och hans lag måste spela i numerärt underläge under en viss period. Utvisningarna är indelade i olika kategorier, där de vanligaste är ”minor” och ”major” utvisningar. Syftet med dessa straff är att upprätthålla kontroll och disciplin i spelet genom att skapa en balans mellan regelbrott och rättvisa på isen. Generellt sett tillämpas strängare straff för grövre regelbrott.
Läs mer om reglerna för utvisningar på Olympic.org eller se hela regelverket detaljerat på NHL:s officiella sidor.
En ”mindre” utvisning i ishockey är den mildaste formen av straff som domarna kan utdela till en spelare. Den ges för mindre förseelser som hakning, tripping eller fasthållning. Vid en mindre utvisning måste spelaren tillbringa 2 minuter i utvisningsbåset, och laget spelar i numerärt underläge under hela denna period, om inte motståndarlaget gör mål. Även om detta anses som en mindre allvarlig förseelse, kan det ha en betydande inverkan på lagets prestation, särskilt i jämna matcher.
En ”major” utvisning i ishockey ges för mer allvarliga regelbrott än de som leder till en minor utvisning. Dessa utvisningar ges vanligtvis för handlingar som anses vara farliga eller våldsamma, såsom slagsmål, farliga tacklingar eller hög klubba som träffar ansiktet. Vid en major utvisning måste spelaren lämna isen i 5 minuter, oavsett om motståndarlaget gör mål. Detta kan ge det andra laget en betydande fördel under matchen och kan ofta vara avgörande i jämna matcher.
För fler detaljer om de olika typerna av utvisningar och reglerna runt dessa kan du besöka IIHFs regelverk.
Varaktigheten för en mindre utvisning är fastställd till 2 minuter, med en viktig konsekvens: om motståndarlaget gör ett mål medan spelaren sitter i utvisningsbåset, avslutas utvisningen omedelbart. Detta gäller dock inte för överträdelser begångna mot det målskjutande laget under en straffperiod. I praktiken betyder det att utvisningen kan bli kortare än 2 minuter om det sker ett snabbt powerplay-mål, vilket gör den mindre utvisningen mindre allvarlig jämfört med en större. Laget som ådrar sig en utvisning måste spela i numerärt underläge, och om matchen är jämn, kan även en mindre utvisning få stora konsekvenser för resultatet. För mer om regler kring mindre utvisningar kan du besöka Hockey Canadas officiella regler.
Varaktigheten för en majorutvisning är som nämnt 5 minuter. Oavsett om motståndarlaget gör mål under denna period måste spelaren avtjäna hela straffet. Detta kan innebära att laget spelar i numerärt underläge en betydande del av matchen, vilket kan leda till fler mål bakåt. Förutom den omedelbara fördelen för motståndarlaget kan en majorutvisning även påverka matchens momentum betydligt. Laget som ådrar sig straffen kan ha svårt att komma tillbaka in i matchen, särskilt om flera majorutvisningar inträffar under samma match. Du kan läsa mer om de detaljerade reglerna för majorutvisningar på NHL:s officiella resurser.
Den viktigaste disciplinära skillnaden mellan minor och major utvisningar ligger i allvarlighetsgraden av förseelsen som leder till utvisningen. En minor utvisning döms för mindre allvarliga överträdelser som inte får väsentliga konsekvenser för spelarens fortsatta deltagande i matchen, förutom perioden i utvisningsbåset. Major utvisningar, å andra sidan, innebär inte bara en längre period i utvisningsbåset, utan kan också leda till ytterligare straff eller avstängningar, särskilt i fall där regelbrottet orsakar skada på en annan spelare eller anses vara särskilt farligt.
För vissa typer av major utvisningar sker en automatisk granskning av situationen för att bedöma ytterligare disciplinära åtgärder, såsom avstängning under fler matcher om händelsen anses vara återkommande dåligt uppförande. Se även IIHFs disciplinära system för detaljerad information.
Ett klassiskt exempel på en minor utvisning i ishockey är ”tripping” eller ”holding”, där en spelare medvetet hindrar en motståndare från att spela pucken genom att använda händerna eller sticka ut en fot. Sådana förseelser anses som mindre allvarliga men kan ändå ha betydande påverkan, särskilt i jämna matcher med små marginaler.
Å andra sidan, är exempel på major utvisningar typiskt förknippade med våldsamt beteende. Ett vanligt scenario är slagsmål mellan två spelare eller ”boarding”, där en spelare tacklar en motståndare rakt in i sargen på ett farligt sätt. Dessa regelbrott bedöms vara mer allvarliga och kan resultera i längre straff, inklusive avstängningar och ytterligare disciplinära åtgärder.
