Syftet med videogranskning i ishockey är att säkerställa att viktiga domarbeslut, särskilt relaterade till mål och eventuella felbedömningar, bedöms korrekt. Videogranskning ger domarna möjlighet att använda filmsekvenser för att fastställa om ett mål faktiskt är giltigt, eller om det fanns anledning att ogiltigförklara målet, till exempel på grund av offside, målvaktsstörning eller puckens placering. Detta bidrar till att öka rättvisan i spelet, minska mänskliga fel och säkerställa att matcher inte avgörs på felaktiga grunder. Videogranskning är därför ett viktigt verktyg för att upprätthålla sportens integritet och trovärdighet.
För att ett mål i ishockey ska kunna betraktas som felaktigt och därmed granskas genom videogranskning, måste vissa kriterier vara uppfyllda. En vanlig grund är att pucken inte helt och hållet passerade mållinjen innan spelet stoppades. Dessutom bedöms situationer där det kan ha förekommit en möjlig målvaktsstörning, alltså att en anfallande spelare fysiskt hindrade målvakten från att göra en räddning. Andra omständigheter som offside före målet, eller att pucken sparkades eller slogs in med handen, kan också göra ett mål ogiltigt. Om domarna är osäkra på sådana moment kan de begära videogranskning för att få ett korrekt beslut baserat på inspelningar. Målet är att säkerställa att endast regelrätta och rättvisa mål blir godkända.
Processen för att initiera en videogranskning i ishockey börjar vanligtvis omedelbart efter en omdiskuterad situation som resulterat i ett mål. Om en domare misstänker att det kan ha förekommit ett misstag, såsom målvaktsstörning, offside eller att pucken inte passerade mållinjen korrekt, kan han eller hon stoppa spelet och begära videogranskning. I vissa fall kan även tränarna begära en granskning, men detta är ofta begränsat till en utmaning per match och måste begäras inom kort tid efter situationen. Domaren signalerar genom en särskild gest att granskning har initierats, och videooperatörerna börjar då förbereda relevant inspelning för närmare genomgång. Detta ger domarna möjlighet att rätta till eventuella fel innan spelet fortsätter.
Under själva genomförandet av videogranskningen använder domarteamet flera kameravinklar för att analysera situationen kring det omdiskuterade målet. Videogranskningen sker i ett eget kontrollrum, vanligtvis i arenans videobås, där det finns tillgång till direktsända bilder och slow motion. Här undersöker domarna noggrant om pucken faktiskt har passerat mållinjen, om det har förekommit målvaktsstörning eller andra regelbrott såsom offside eller puckberöring med handen. Det är avgörande att bedömningen sker objektivt och med fokus på detaljer som kan ha varit dolda i realtid. Målet är att hitta tydliga bevis för om det föreligger ett fel i det ursprungliga beslutet, och videogranskning är ofta det bästa verktyget för att uppnå detta i ishockey. Först när domarna är säkra på beslutet signalerar de slutgiltig dom.
Vid granskning av ett omdiskuterat mål genom videogranskning används tydliga kriterier för att fatta ett beslut. Det viktigaste är huruvida det finns tillräcklig och entydig videobevisning som visar att en regel faktiskt har brutits. Till exempel måste det kunna påvisas att pucken inte helt korsade mållinjen, att målvaktsstörning förekom, eller att en spelare var offside innan målet. Domarna bedömer situationen utifrån gällande regelverk i ishockey, och beslutet ska baseras på ”clear and conclusive evidence”. Brist på tillräckliga bevis resulterar vanligtvis i att det ursprungliga beslutet kvarstår. Därför är noggrannhet och precision i videogranskningen avgörande för att undvika fel som påverkar matchens utgång.
I granskningsprocessen vid videogranskning av mål i ishockey spelar flera personer olika roller för att säkerställa ett objektivt och korrekt beslut. De huvudansvariga är domarna på isen, som initierar granskningen och fattar det slutgiltiga beslutet baserat på videobilder. Dessutom finns videodomaren, som sitter i ett kontrollrum och bistår med teknisk support och tillgång till rätt kameravinklar. Teknisk personal säkerställer att inspelningarna som visas är av hög kvalitet och relevanta för situationen. Vidare kan tränarteamet utmana ett beslut genom en tränarutmaning, men endast inom givna ramar. Samarbetet mellan dessa aktörer är avgörande för att identifiera eventuella fel och säkerställa att mål antingen godkänns eller annulleras i enlighet med regelverket.
En omprövning av ett beslut efter videogranskning kan få betydande konsekvenser både under själva ishockeymatchen och i efterhand. Om ett mål blir underkänt på grund av ett upptäckt misstag kan detta förändra matchens dynamik och påverka lagets moral och strategi. Det har också inverkan på resultatet, särskilt i jämna matcher där ett mål utgör skillnaden mellan seger och förlust. För spelarna som är involverade kan det även påverka statistik och prestationsbedömningar. På en högre nivå bidrar frekventa videogranskningar och korrigeringar till ökat förtroende för domarsystemet, men det kan också leda till diskussioner om spelrytmen och matchens naturliga flöde. Ändå är noggrannhet viktigare än tempo när det gäller att rätta till tydliga fel.
